EUROSUANDO EKONOMISKA FÖRENING |
Eurosuando-projekt
|
Karesuando, som geografiskt sett ligger nästan mitt i Barents området,
har turismen varit en naturlig och viktig inkomstkälla för många.
Närheten till Finland och Norge och byns strategiska
läge som knutpunkt
mellan dessa länder, garanterade en jämn ström av turister som passerade
området. För största delen av för turismen svarade de norska resenärerna
som riktade sina handelsresor till området. De otaliga säljstånden,
kioskrörelser och affärerna på båda sidor av gränsen bevittnade detta.
Men även resenärer från längre håll var vanliga på orten. Karesuando var
och är fortvarande
ett känt namn och starkt varumärke i många avseenden.
Situation i Karesuando vid projektstart Situationen i Karesuando och vår finska grannby Kaaresuvanto är den samma på båda sidor om gränsen, nämligen hög arbetslöshet. Största delen av de arbetslösa är män (ca.75 %), kvinnor har ofta vikariat och korta jobb. Sammanlagt rör det sig om ca 250 arbetslösa personer i området. De neddragningarna som har skett har drabbat området hårt och offentliga arbeten har försvunnit inom Tull, Vägverk, Kommun, Vattenfall och Länsstyrelsen, ca 40 personer på 8 år. Trots en
mörk bild vad beträffar arbetslösheten så finns en framtidstro
och byar lever vidare med barn och ungdomar. Bra exempel på det är att
skolorna i området fyller klassrummen, Karesuando från åk 0-6, 22
elever, 7‑9, 81 elever, sameskolan 12 elever, Kuttainen åk 0‑6, 69
elever.
När
Tullverket beslutade om att flytta verksamheten till tullen på finska
sidan, blev det relativt nybyggda stora tullhuset tomt. I huset har inte
funnits någon verksamhet på flera år. Lokalerna är fina och
ändamålsenliga för olika sortens verksamhet. Placeringen av huset är
ypperlig då den ligger alldeles vid gränsbron och all trafik måste
passera i närheten. I huset kan finnas en reception som
tar hand om besökare, dvs. kunder och turister samt tar emot
beställningar, guidar turister till olika aktiviteter som finns i
området och kring huset. Det kan även finnas tillgång till personal som
hjälper enskilda samt företag/föreningar med t.ex. arbete med datorer,
marknadsföring och försäljning. I framtiden kunde det även finnas en
säljare/marknadsförare som skapar nätverk mellan hantverkare,
turistentreprenörer, researrangörer m.fl.
Eurosuando-projektet startades vid årsskiftet 2000/2001 som ett sysselsättningsprojekt via Karesuando Datortek och Byautvecklingsgruppen BUG. I början drevs projektet av Karesuando Datortekets dåvarande verksamhetsledare. Projektet började med att förankra idén hos allmänheten och lokala företag. Samtidigt började man även med diskussioner med fastighetsägaren om att få tillgång till huset. Till slut fick projektet lokalerna till en hyra motsvarande driftkostnader och f.d. tullhuset fick ett nytt namn: Eurosuando-huset. Turistinformation, Presentfixer.se, Slåtterängarnas Intresseförening och Komvux flyttade in till Eurosuando-huset samtidigt som Eurosuando-caféet öppnades. I slutet av 2001 tog BUG på sig ansvaret över projektet. Diskussionerna om Eurosuandos överlevnad startade. Förutsättnigen för Eurosuandos överlevnad var att man måste hitta ett bra sätt att driva den. Då föddes tanken att driva den som ekonomisk förening. Arbetet med att starta förening påbörjades med flera informationsträffar och till slut fanns det flera företag som var villiga att starta en ekonomisk förening. Eurosuando ekonomisk förening registrerades i mars 2003, och började att driva verksamheten efter BUG som hade nått sitt mål som hade varit att det är företagarna på orten som ska driva Eurosuando-projektet.
Eurosuando-förstudie Vid
projektstarten söktes medel från lokalt projektstöd Mål 1-programmet för
att göra en förstudie. Byautvecklingsgruppen BUG:s ansökan beviljades och med Kiruna kommun som delfinansiär genomfördes en förstudie av företaget Nätverk Sapmi AB.
(Klicka här för att läsa rapporten) I målen till förstudien finns bland annat: · Att göra en inventering av företag och entreprenörer samt dess utbud i området. · Göra en kompetensanalys av vad för slags utbildningar och kompetenser som krävs i området för att bedriva turism/hantverk verksamheter. Förstudien skulle också ligga som grund för ett ev. InterReg-projekt
tillsammans med Finland. Resultatet av förstudien visar bla. följande (delar av rapporten): Av områdets 71 företag är 41 verksamma främst på närmarknaden, 23 på borta marknaden och 7 på blandad marknad. Under samtalen och enkäten framkom att många av företagen saknar eller har marginell marknadsföring. Försäljning sker på en närmarknad där företagaren är välkänd eller genom mun till mun metoden. Idag finns ingen gemensam samordning av marknads- eller säljinsatser förutom inom vissa av Eurosuandoprojektets delar. Många av företagen saknar skyltning. Företag som har turism eller hantverk som affärsområde missar självklart kunder utan ordentlig skyltning. Många av företagen efterlyser såväl konkret hjälp som egen kompetensutveckling när det gäller marknadsföring och försäljning. Idag finns två lokala försäljningsställen för hantverk, i gamla tullhuset (Eurosuandoprojektet) och i samegården i Karesuando. I Sopperoområdet saknas idag helt något lokalt försäljningsställe. De försäljningsställen som finns idag är långt ifrån tillräckligt proffisionella för att locka kunder. Standarden måste höjas betydligt både för att locka dit hantverkarna och kunderna. · Kraftfulla insatser för att höja kunskapsnivån om marknadsföring och försäljning hos företagarna är nödvändig. Frågan är bara hur man ska lyckas locka företagarna till sådana insatser. ( utbildning inom Eurosuandoprojektet?) · Insatser som radikalt höjer standarden på lokal försäljningsställena. Uppmuntra till ett lokalt försäljningsställe i Soppero. · Insatser för skyltning av företagen i området. · Orienteringsskyltar centralt i Karesuando, Soppero och Lannavaara som beskriver var ortens företag finns. · Gemensam försäljningsorganisation för turism och hantverk i Östra Kiruna. Många uttrycker ett stort behov av konkret stöd när det gäller ekonomiska beräkningar av investeringar, lån, bidrag och kalkyler. Man behöver också råd och stöd i produktutveckling och marknadsutveckling. Speciellt är också förhållandet till den lokala arbetsförmedlingen. Många företagare i området upplever sig periodvis beroende av arbetsmarknadsåtgärder. Många upplever att den lokala arbetsförmedlingen idag inte bara har funktionen av arbetsförmedling utan också fungerar som ett lokalt utvecklingskontor eller som ett lokalt statligt näringslivskontor. Många upplever att AF har idag har stor betydelse för hur näringslivet fungerar i området. AF är inblandade i nästan all utvecklingsverksamhet inom området. Som nödvändiga insatser anges bland annat: · Att inom projekt Eurosuando projektanställa en lokal näringslivsutvecklare som är stationerad i östra Kiruna. Tjänsten måste jobba med uppsökande verksamhet dvs. besöka företagen, lära sig deras vardag, ge konkret stöd. · Att i projekt Eurosuando ta initiativ till bildandet av en ny företagarförening i Östra Kiruna. · Att Kiruna kommun tillsammans med länsstyrelsen och LAN utarbetar ett näringslivspolitiskt handlingsprogram för området. Samverkan och samarbete mellan företagNästan alla företagare påpekar vikten av samverkan mellan företag men de flesta av företagarna upplever att de jobbar väldigt ensamma. Endast 10 företag är medlemmar i någon företagarförening. Inom området finns idag 3 olika grupperingar som samarbetar. Ett kring stensliparverksamheten i Lannavaara och den företagarutbildning som genomförs där. Ett kring Eurosuandoprojektet och ett kring det samiska utvecklingscentret i Karesuando. Dessa tre grupperingar samarbetar inte utan ser varandra mer eller mindre som konkurrenter. Företagen har även få kontakter med andra företag utanför östra Kiruna. Man är inte medlemmar i branschorganisationer eller driver projekt eller verksamhet tillsammans med andra företag. Detta är självklart förödande för såväl marknads- som produkt- och idéutveckling. Att bygga om tullhuset i Karesuando och göra det attraktivt för att locka fler företag att etablera sig där. Idag är lokalen inte tillräckligt attraktiv. Följande åtgärder är nödvändiga: · Att bygga attraktiva kontor · Att skapa möjlighet till konferens och utbildningar · Att skapa en yttre miljö som attraherar turister och besökare. · Större ”butikslokaler” · Gemensamma möjligheter till fax, kopiator, telefonväxel, bredband, vidoekonferens · Skapa ett fast programutbud kring lokalen med föredrag, kortare utbildningar, debattkvällar utställningar. Dessa ska inriktning på företagande, utveckling och entreprenörskap. · Locka seminarier och konferenser till Eurosuandohuset. · Att det framtida Eurosuandoprojektet ägs av områdets företagare med en styrelse. Bygg detta ägande kring de tre grupperingar som nämns ovan. · Att Eurosuandoprojektet blir en angelägenhet för hela östra Kiruna och inte bara något för Karesuando. Företagarna och kompetensutveckling Idag ser jag fyra tillväxtområden inom området. Ett kring slöjd och hantverk, ett kring turism, ett kring stensliperiet i Lannavaara och ett kring rennäringen och förädling av renprodukter. Dessa 4 områden har en större marknad än bara närmarknaden. Det finns goda förutsättningar för samverkan inom respektive område och mellan dessa områden. Satsningar på kompetensinsatser bör i första hand riktas mot dessa områden. Gärna utbildningsinsatser där företrädare från alla dessa branscher deltar. Inom följande områden upplever företagarna de behöver förstärka sin kompetens: · Marknadsföring · Säljutbildning · Branschnära utbildningar · Företagsekonomi.
I mars 2003 bildades Eurosuando ekonomiska förening av ortens företagare. Efter bildandet har föreningen informerat om sin verksamhet genom informationsträffar för båda allmänheten och företagare/intressenter. Föreningen har även haft några "öppet hus"-dagar då man har informerat om verksamheten. Detta har i sin tur skapat ett intresse som verkar öka med tiden. Idag har vi 17 medlemmar, även från Finland så vi har fått en gränsöverskridande arbetsområde. Även medlemmar sinsemellan har i allt större utsträckning ökat samarbetet, tack vare Eurosuando-projektet. Arbetet med att informera fortsätter, båda i allmänna träffar, men även enskilda diskussioner med intressenter. Gamla
Tullhuset, numera Eurosuando-huset ägs av Svenska Fastighetsverket. Idag
har man efter förhandlingarna med Fastighetsverket kommit fram till en
långsiktig lösning för lokalfrågan, som är ekonomisk hållbar för båda
parterna. Detta har man kunnat åstadkomma med hjälp av alla genomgångar
och justeringarna som gäller husets värme- och driftkostnader. Eftersom
Karesuando blir "första kontakten med Sverige" för många är det viktigt
att vi möter dessa personer på rätt sätt, men även att den yttre miljön
är attraktiv har en stor betydelse. Även
verksamheten i huset har utvärderats och vi har arbetat hårt för att
hitta hyresgäster som är intresserade att hyra lokaler hos oss i
Eurosuando-huset. Våra möjligheter att anpassa lokalerna och hålla ett
attraktiv prisläge har gjort vi har lyckats få hyresgäster.
|